Otur

on the 2018-08-30 @ 10:43:13
Hej vänner!

Jag vet inte hur mycket otur jag har med hälsan det här året och jag ska försöka sammanfatta mig kort. Inser nu när jag skrivit klart att det blev aslångt ändå haha, standard jag. När jag åkte hem från Kanada blev jag magsjuk på flyget. Det var det absolut värsta sjukmässigt som jag varit med om. Jag satt i flygplansstolen och helt plötsligt började det svartna för ögonen. Ni vet, som det kan bli när man reser sig för snabbt. Jag brukar ha "problem" med det ganska ofta och kan känna mig lite snurrig om jag ställer mig upp men det här var på en helt annan nivå. För det första satt jag ner så jag förstod inte varför det svartnade så mycket. Jag började kallsvettas och reste mig upp för att gå på toa och försöka förstå vad som hände. När jag reste mig upp slutade jag att se helt. Jag såg absolut ingenting. Kabinen var nedsläckt och när toadörren öppnades reagerar man ju normalt på att det är ljust för ögonen. Men mina ögon reagerade inte alls. Det var helt svart. Kvinnan som var på toa innan mig frågade "are you okay?" och jag svarade "no, I can't see anything" och förstod fortfarande inte vad det var som hände. Jag hittade inte ens toalettdörren utan fick leta mig fram som en blind människa. Jag satte mig ned på toan och tänkte att det skulle bli bättre om jag la huvudet mellan knäna så det gjorde jag och det började flimra lite för ögonen. Sen knackade en flygvärdinna på och öppnade dörren utifrån och frågade hur jag mådde. Tjejen som satt bredvid mig på planet hade alltså kallat på hjälp för hon hörde att jag sa att jag inte kunde se något. Ett stort tack till henne. ❤️
 
Flygvärdinnan hjälpte mig ut från toan och jag fick dricka lite Coca Cola och lägga mig på golvet i en "smal korridor" i mitten av planet med fötterna i högläge. Hon var så himla snäll den här flygvärdinnan och höll i mina fötter och sa "just relax, everything will be okay". Hon var så lugn. Synen kom tillbaka och folk började ju titta vad som hände och speciellt folk som gick förbi i korridoren. Så hon sa till folk som stannade och tittade att "sir, could you please keep walking?" och sånt så att jag skulle få vara så privat det bara gick. Sen fick jag sitta i en flygvärdinnestol en timme och vila som man kunde sitta lite skönare i och de drog för gardinerna. Jätteskönt när man mår dåligt. Men jag hade magkramper och mådde fortfarande inte bra. 
 
Sen bröt allt ut. Jag kände mig illamående och satte mig på en flygvärdinnestol längst bak i planet där det fanns toaletter och sen började jag kräkas. Vi behöver inte gå in på detaljer mer än att det var hemskt. Jag hade ungefär 6-7 h kvar av flygtiden då. Där satt jag resten av resan och mådde pissdåligt. Jag som inte gillar offentliga toaletter och bakterier på flygplan m.m. struntade i det helt för jag blev så trött så jag hängde liksom med huvudet längs med väggen, lutade mig åt alla håll för att kunna få vila men det var fruktansvärt. Flygvärdinnan som tagit hand om mig så väl kom tillbaka från sin tupplur och frågade mig om jag ville ha te, "buljongsoppa", bröd, m.m. Kunde knappt svälja buljongen så den drack jag inte ens av. Bröd ville jag inte ha och jag drack pyttelite te. 
 
Inför landningen fixade hon en ledig plats åt mig längst bak i flyget så efter att planet hade åkt av landningbanan kunde jag gå in på toaletten om jag behövde. Hon var helt fantastisk den här kvinnan och inte alls rädd att bli smittad eller tittade på mig som att hon var äcklad över att jag satt längst bak i flyget och kräktes i en spypåse. 
 
Sen kom jag till Amsterdam och skulle byta flyg. Jag hade 4 h paus i Amsterdam och ville ju bara hem till sängen. Ringde mamma och sa att jag blivit magsjuk och mådde så fruktansvärt dåligt. Alla vet vi hur det känns när man är magsjuk och inte har energi i kroppen. Man orkar ju ingenting. Så jag gick till toan igen. Jag hade några spypåsar med mig i reserv och tur var väl det för när jag gått en bit ifrån toan påväg till passkontrollen så kände jag att jag mådde illa. Så jag (förlåt för mycket info) satte mig under en rulltrappa och gömde mig så mycket det gick och kräktes i den där påsen igen. Jag såg ut som ett lik och hade ju inte varken ätit eller sovit. 
 
Påväg mot passkontrollen så stod jag där i kön och sen blev det min tur och jag gick fram. Då började det svartna för ögonen igen och jag såg nästan ingenting. Jag lade fram pass och boardingkort men hängde mig bara över disken för jag varken såg eller hörde vad de sa till mig. De var två personer där just då så världens snällaste kille tog mina saker och hjälpte mig till en bänk där jag kunde sitta. Sen kallade han på sjukvården och det var så jag hamnade i sjukstugan. Jag orkade inte ens gå dit så jag åkte i rullstol. Har aldrig hänt någonsin. Jag var helt slut. Att gå på flygplatser är ganska långa sträckor och min kropp hade ju ingen som helst energi till att ta sig från A till B.
 
Jag blev utvärderad och fick en spruta mot illamåendet och magkramperna men magsjuka kan man ju inte göra så mycket åt. Jag hade normalt blodtryck men hög vilopuls. Jag fick ligga där i en säng i en timme med filt och försökte slappna av så mycket det gick. Väldigt snälla och trevliga läkare också. 
 
Sen gick flyget från Amsterdam hem till Stockholm och då kände jag mig fortfarande dålig så jag fick som tur var sitta längst bak i flyget i en flygvärdinnestol men helt slutkörd. Jag däckade direkt i sängen när jag kom hem. Orkade inte duscha förrän senare, har ännu inte packat upp allt ur resväskan och sov i 12 h. Jag börjar få krafterna tillbaka som tur är och det verkar gå åt rätt håll. Det är 48 h sedan jag senast kräktes så det är bra. Jag har bara sån himla otur. Det var tydligen någon/några på bröllopet som blev sjuka redan då så jag blev säkert smittad där. 
 
Jag är glad över att vara hemma i alla fall. Och ett stort tack till flygvärdinnan, till tjejen som kallade på hjälp, till killen i passkontrollen och till läkarna på flygplatsen. Det finns bra människor därute. ❤️
 
Hoppas att ni mår bra! Jag ska försöka lägga upp mer bilder från Kanada inom kort. 
Kramar så hörs vi snart igen! ❤️
 

Comments

Kommentera här:

Namn:
remember me?

E-mail: (Publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback